Döda katter, valpar och foster
På allmän begäran. Men faktum är att jag satt och funderade på just den här låten häromdagen. Vilken slump!
Om en låt, del två:
Låtens namn: Ge ge ge (stavas alltså, enligt konvolutet, utan kommatecken, vilket annars vanligtvis petas in när låten är omskriven på nätet och i andra sammanhang).
Album: Välkommen till folkhemmet (1983).
Singel: Nej.
Textförfattare: Magnus Uggla.
Kompositör: Magnus Uggla.
Musiker: Magnus Uggla på sång. I övrigt reserverar jag mig eftersom jag inte har tillgång till mina LP-skivor för tillfället (på grund av flytt). Totalt medverkar tolv musiker på plattan (fyra gitarrister, tre basister, två trummisar, en som lirar piano och en på keyboard; bland annat hela Strix Q) plus blås och stråkar från Sveriges radios symfoniorkester. Men alla lär ju inte ha varit med på just den här låten (även om just stråkarna finns med…). Är inte säker på att det står angivet exakt på konvolutet, men ska kontrollera.
Spårnummer: Spår ett på LP:ns och kassettbandets B-sida, spår sex på CD:n.
Versioner: Bara albumversionen. Den är identisk på LP:n, kassettbandet och på båda CD-versionerna (utgivna 1991 [på grund av rättighetstrassel inte 1989] och 1997).
På samlingsskivor: Nej.
Framförd live: Oklart. Osäker på exakt när skivan släpptes och på hur turnéerna låg kring Välkommen till folkhemmet (men minns att vissa låtar provades på en turné som föregick skivsläppet). Tåls att kolla noggrannare. Efter skivans turné(er) lär låten dock aldrig mer ha framförts.
Längd: 4.49 enligt spotify (har alltså för tillfället inte tillgång till min skivsamling).
Uppbyggnad: Klassisk vers-refräng-vers-refräng-stick-refräng-låt. Inleds med 14 sekunder stråkar och “Ah-ah-ah-aaah” på balladmanér innan kalaset brakar loss. Därefter ytterligare 14 sekunder intro innan första versen startar. Verserna är 34 sekunder långa (23 egentlig vers plus 11 sekunder brygga). De två första refrängerna är 35 sekunder. Efter den första följer 16 sekunders mellanspel till andra versens start. Sticket (40 sekunder varav 26 sekunder sång och 14 sekunder mellanspel) börjar omedelbart efter andra refrängen. Den avslutande refrängen är uppbyggd på samma sätt som de två första, men fortsätter efter 35-sekundersmärket med ge mig mer, ge mig mer, ge mig allt jag ser tills låten fejdar ut. Sista sekunderna är helt tysta vilket gör sista refrängen cirka 55 sekunder lång. Versernas uppbyggnad är för övrigt ganska intressanta, tredelade (om man räknar med bryggan), utan “repriser”.
Rimbyggnad: Verserna har långa första- och tredjerader som inte rimmar utan bara är början på längre strofer som avslutas på andra- och fjärderaderna där stroferna rimmar internt men inte på varandra. Alltså vulgär/miljonär, match/Midas touch och så vidare. Sedan följer vanliga radslutsrim mot nästa rad på de två avslutande versraderna och i de fyra raderna i bryggan. I inledningen och avslutningen av refrängerna rimmar ge mig mer på allt jag ser och i mitten av refrängerna rimmar de två raderna på varandra. I sticket rimmar de tre långa förstaraderna på de tre kortare andraraderna.
Handling: En satir över det moderna samhällets ha-begär i allmänhet och de som inte skyr några medel för att bli rika (gärna snabbt) för att kunna köpa allt de drömmer om. Berättarjaget (som vill ha allting) är en klassisk mångsysslare/fixare som inte räds varken prostitution, knark, försäkringsbedrägeri eller att lura äldre (eller att ge sig in i en sekt för att sko sig).
Personer i låten: Främst berättarjaget. En vulgär, extrem miljonär, lilla tanten och min vän (som berättarjaget kallar dem) nämns i förbifarten. Gud och kung Midas finns med som delar i substantiv och nämns alltså inte i person.
Annorlunda ord: Var ska vi börja? Från början, kanske. Snuffmovie är det engelska uttrycket (men egentligen oftare snuff film; och något bättre än snuff finns inte på svenska heller, men här vanligtvis utan movie) för en film av ett äkta mord eller liknande (där den som dödats gjorts det för filmens skull), gärna med pornografiska inslag. Midas touch är ytterligare ett rim på engelskt uttal, och syftar på den grekiska mytologins berättelse om kung Midas som förvandlade allt han rörde till guld (bra rak översättning av Midas touch saknas vad jag vet, kanske Midas-beröning?). Servisen i Meissenstil är tillverkad i den tyska staden Meissen som sedan tidigt 1700-tal producerar det som allmänt anses vara Europas förnämsta porslin. Booking, gambling och ocker syftar i tur och ordning på vadslagning, allmänt spel om pengar (vilket också kan vara vadslagning, men även till exempel hasardspel) och tja, ocker är ju ocker (till exempel att låna ut pengar och kräva oskäligt hög ränta). Guds heliga sekt lär syfta på Jehovas vittnen, men skulle även kunna passa in på andra liknande sekter där de högre stående kan lura av de lägre pengar. Learjet var ett amerikanskt företag som tillverkade affärsflygplan. Chateaubriand är en maträtt där man använder den finaste delen av oxfilén (inte direkt katter och hundar, alltså). Juften lär vara ett nödrim, betyder i det här fallet kanten.
Referenser i låten: Inga direkt anslående, nej.
Låten som referens: Mycket tveksamt.