Vittring loggen kan som exklusiv källa avslöja att det blir ett kärt återseende ikväll. För första gången sedan 1989 kommer Uggla på Gatufesten ikväll att lira “Jättekult”. Öppningslåten är emellertid fortfarande “Höljd i dunkel”. Hela setlistan kan ni hitta här senare ikväll.
Nu kliver Gary Moore på.
Puss och hej!
Nu smäller det snart. Om si sådär två och en halv timme rullar man ut ur Karlskoga. Mot norr. “Är du laddad, eller?” hade Stoffe frågat på sin bredaste skånska. “Klart som fan jag är det!”
Allsången i går var väl ett habilt framförande. ‘Pärlor åt svin’ kan bli en mäktig jävla käftsmäll till allsång på konserterna i sommar, ‘Kung för en dag’ blev lite mycket Anders Lundin-spex medan ‘Varning på stan’, det nätsända extranumret, var en tämligen loj version, i mitt tycke. De får slipa på det till i morgon. I övrigt var det någon av de nya bandmedlemmarna som sjöng fel i en av refrängerna på PÅS, men det är kanske lätt gjort. Uggla hyllade trummisen häromdagen, men jag var mest imponerad av keybordisten som kan bli en attraktion i sommar.
Bäst på hela sändingen var dock Ugglas diss av Babsan. Så uppträder en rockstjärna med vett att undvika ovärdiga intervjusituationer.
För övrigt…
…kan turnépremiärer innehålla exklusivt, om än lite märkligt innehåll. Minns ‘Där vi är e’re alltid bäst’, som inte fick många spelningar -01. För att inte tala om ‘Tre gringos’ -05. Ojojoj, vad tänkte de där?
…kan väl årets märklighet blir ‘24 timmar’, som de kanske spelar i dag men som inte lär bli långlivad. Samma sak med ‘Var fan är mitt band’, om de nu tänkt dra av den.
…och det här blir, enligt skrytlistan nedan, bara min tredje turnépremiär. Det är lite klent, även om det blir tredje i rad. Avslutningar har jag sett betydligt fler.
…är en annan sak som det brukar spekuleras mycket i så här inför konserter vilken som kommer att vara första låten. ‘Flens rock’ hade väl ingen kunnat gissa, och det är något sådant fantastiskt man vill ha. I år är oddsen troligen lägst på ‘Åh, vilken härlig dag”, öppnaren från vinterturnén som säkert kan hänga med över sommaren också. Och den är jävligt vass som förstalåt, men något helt oväntat vore förstås snäppet bättre.
…verkar Kristianstad vara helt kört nu. Skit. Och sedan börjar jag att jobba, och missar Lidköping. Och en massa andra. Illa. Tror jag får komma på någon kupp så Thomas hänger på till Skåneland.
…bär det mig emot när jag säger att ni inte får glömma att köpa Expressen i dag. Av högst egna och förlegade ideologiska skäl. Men glöm inte det då, vänner!
…är det dags att börja packa nu. Vi höres längre norrut!
Här kommer en uppdaterad skrytlista. Det lär förstås tillkomma ett par konserter till i sommar, men här är bara de 100 procent klara med. Plus de 17 (om jag inte missat någon) jag redan sett förstås.
1. 9 augusti 1998 - Karlstad (konsert; turnéavslutning).
2. 22 juli 2001 - Varberg (konsert).
3. 5 augusti 2001 - Karlstad (konsert).
4. 17 augusti 2002 - Linköping (konsert; turnéavslutning).
5. ? (21, 22, 23 eller 24) juli 2004 - Varberg (tältshow).
6. ? oktober eller november 2004 - Göteborg (krogshow).
7. 28 april 2005 - Stockholm (krogshow; sista showen).
8. 6 juli 2005 - Helsingborg (konsert; turnépremiär).
9. 19 juli 2005 - Karlstad (konsert).
10. 3 augusti 2005 - Örebro (konsert).
11. 6 augusti 2005 - Göteborg (konsert).
12. 14 augusti 2005 - Eskilstuna (konsert; turnéavslutning).
13. 16 november 2007 - Malmö (konsert, turnépremiär).
14. 17 november 2007 - Helsingborg (konsert).
15. 24 november 2007 - Örebro (konsert).
16. 6 december 2007 - Linköping (konsert).
17. 8 december 2007 - Stockholm (konsert; turnéavslutning).
18. 3 juli 2008 - Sundsvall (konsert; turnépremiär).
19. 31 juli 2008 - Karlskoga (konsert).
20. 5 augusti 2008 - Göteborg (konsert).
21. 16 augusti 2008 - Uppsala (konsert; turnéavslutning).
22. 16 september 2008 - Stockholm (revy; premiärshow).
23. 13 december 2008 - Stockholm (revy; sista showen).
Allsång i kväll. Jippi?! Tredje gången för Uggla, och kanske kan vi återigen förvänta oss ett medleyartat greatest hits-set. Inte minst med tanke på Expressen-samarbetet. Och på att SVT verkar styra och ställa med vad artisterna ska köra för låtar och därmed knappast torde tycka det vara kul om Uggla kom med ‘24 timmar’. Vilket inte heller jag skulle uppskatta, för övrigt. Men ‘Du och jag mot hela världen’, någon? Den sidan av Uggla har nog gått många allsångstittare förbi.
Vilket helvetiskt tråkigt program i övrigt förresten. Kanske läge att strunta i att slå på teven förrän halv nio. Ett par schlagerartister, ett gäng idolartister och så Eva Dahlgren. Hm.
Men det blir spännande att få en första fingervisning om vart Uggla står inför torsdagens turnépremiär. Och hur bra Emil Asbjörnsson, Olle Häggberg och Johan Norlin egentligen är. Och om Martin får agera ensam gitarrist i år också.
För övrigt…
…bjuder jag på sommarens första turnélänk, en ovanligt matnyttig inför-konsert-artikel från ST där Uggla säger att han funderar på fler TV-jobb (hm…), att Emil kanske är den bästa trummis han haft (roligt), att det blir låtar från hela karriären (som vanligt, men kanske ett litet annorlunda urval?) att Sundsvallspubliken är fantatisk (överraskning?) och en del vanliga, dravliga självklarheter. Läs här.
…ligger fyra av sommarens turné-promotion-bilder (glöm ej att bläddra!) över artikeln. De är tagna av Severenus Tenenbaum, som även gjort Expressenskivomslagen. Han har postat lite småbilder, bland annat från replokalen, på sin blogg. Kolla här.
…sägs det att biljetterna till ‘Putte i parken’ börjar tryta, så alla ni som tänkt komma hit och slagga, dricka ett par öl och se på Mange får passa på att boka nu.
…mejlade jag med Martit Bergman i natt, och fick en biljett till hennes exklusiva för-prenumeranter-endast-konsert i Stockholm i augusti. Kan bli hur grymt som helst. Varför gör Uggla inget sådant längre? Minns den för fanclubmedlemmar exklusiva ZTV-spelningen.
…verkar Halmstadsspelningen kunna bli något speciellt, men det verkar skita sig för min del ändå. Blir tight att hinna hem till Putte i parken dagen efter. Det skulle väl vara om man skippade sömn och drog direkt efter konserten… Får fortsätta fundera på den.
…insåg jag precis att det så klart blir ‘Pärlor åt svin’ på allsången. Allt annat vore… Môcke märkligt.
…vill jag höra överraskande mycket från senaste plattan live i sommar. Trots att jag var lite ovän med den när den kom så vill jag ha med fem låtar (i ett förväntat 25-låtarset) på torsdag. ÅVHD, FPH, PÅS, MI och DOJMHV, som Thomas och jag skulle ha sagt. Hela andra hälften av 80-talet samt större delen av 90-talet kan vi däremot lämna hemma. Och ge lite mer utrymme åt -78 och -80 än vanligt, kanske?
…noterar jag slutligen att det smugit sig in en extrakonsert i Finland dagen efter Kristianstadspelningen. Grattis alla Jakobstadsbor!
Peace and love är avklarat. Om si sådär 30 timmar går tåget till Sundsvall. Turnépremiär. Lukta på det ordet. Mmmmmmmm…
Bloggen har legat på is och väntat på att strixens Ugglaforum ska ta sig och att sommaren ska närma sig, att gräset ska bli grönare på andra sidan, att balkongmöblerna ska förflytta sig från vinden till balkongen och att den bärbara datorn ska bli inhandlad.
Men nu är den tillbaka. Mer taggad än någonsin. Och med ett litet, hoppfullt inlägg. Om 30 låtar som gärna hade fått spelas på torsdag. Upplagt som en liten konsert. Men alldeles för många ballader blev det. Och alldeles för soft på slutet. Men nu orkar jag inte sitta och plocka om. Så håll till godo.
Har alltså plockat ut två låtar från varje skiva. Som jag gärna skulle höra live i sommar. Här har ni dem.
Åh, vilken härlig dag. Åh, vilken härlig öppningslåt från vinterturnén.
Mitt liv? “Som det känns i dag så kommer -90 aldrig upp” är kanske en daterad textrad, men resten är universiell och otidsbunden tonårsrebelism i sin renaste form.
Stockholms heta nätter. Varning på stan igen. Och nästan lika bra. Måste fram live igen efter alldeles för få framföranden -01, -02 och -05.
Dörrslusk. Vill Thomas gärna höra. En bortglömd pärla som är en av de minst spelade från 77-plattan.
Faderskapet. Grovt underskattad och ofta förkastad till och med av fansen. Med en fantastisk “refräng” i form av ett gitarrsolo där Martin kan få briljera.
Ge, ge, ge. Visst, Hem ljuva hem är snäppet bättre, men det här är också en dragig 80-tals-uggla när den är som bäst. Party!
Passionsfrukt. Den här tycker alla, inbitna lyssnare eller fylltrattar i lustiga hattar, är väldigt kul. Och lite allsång om könssjukdomar är ju aldrig fel.
P-F. Fortsatt publikfrieri till de breda skarorna. Och ohämmad allsång som vältar även de största scenerna.
Mr Strix. Svitens största ögonblick, “skorna kan bli skitiga - usch och fy!”, och en signaturmelodi. Borde plockas fram och göras till en rocklåt i sig självt.
Testosteron. Bidrar med lite…testosteron till showen.
Riddarna av mörkret. Teatrala 70-tals-Uggla i högform. “En man med långrock kastar skälsord”, behövs det mer än så?
Mitt decennium. Älskad av många, även om jag inte tycker att det är någon av de starkare stunderna. Hög allsångspotential.
Hog farm. I Karlskoga spelar Uggla före Pugh. Ett litet härligt gästspel och en duett på den klassiker är väl aldrig fel, eller?
Påtalåten. För att vi skulle ha två låtar från denna platta också.
Vi 2. Varför inte i duett med valfri kvinnlig sångerska från förband?!
Stjärnluder. Har plockats fram vid väl valda tillfällen. Dags i sommar igen. Grymt dragig Stones-cover som faktiskt överglänser såväl IQ som Centrumhets som bästa översättning.
Flens rock. Okej, vi fick den varje gång -05. So what? Det här svänger mer än mest. Rockabillyuggla blev aldrig vassare än just i den här vackra stunden.
Det är tanken som räknas. En kul krogshowslåt som faktiskt håller fullt ut på platta. Antagligen också på stor scen.
Och så tar vi oss en liten kaka till. Avskalat kuplettnummer med trummor, akustisk gitarr och piano.
Vinkännaren. Och så lite av Ugglas egen kuplettkonst. Magnifikt nummer!
Kompositören. Liksom den här.
Jazzgossen. I KG-version som övergår i rockversion när konserten kickar igång tempot igen.
Hem ljuva hem. En riktig favorit med ett av världshistoriens bästa stick. En självklar favorit som bara inte får ha gått i ide för gott.
Barn av sin stad. Den vackraste svenska balladen som skrivits. En jävla skam att den aldrig plockas fram live.
Panik. Har väl knappt luftats alls sen -80/81. Varför? Mer aktuell än någonsin i den globala uppvärmningens tidevarv.
Balladen om 70-talets största rockband. Störst gåshud någonsin i Göteborg -05. En pärla som förtjänar en fast plats i årets set.
Minnena av dig. Sentimentalism när den är som vackrast.
Moder Svea. Ständigt aktuell och ständigt lika vacker ballad.
Du och jag mot hela världen. Fjärde raka balladen avslutar showen. Mäktig med Martin på harmonium och en rörd Uggla som tar i så det verkligen hörs att det är allvar - en modern Barn av sin stad.
Den döende dandyn. Som bandad avslutning på showen. Eller bara för att jag inte ville välja med någon annan låt från 86-plattan.
För övrigt…
…kommer jag givetvis att köpa Expressens samlingsplattor. Men mest bara för att samlingen måste hållas komplett. Vad de tillför mig vet jag inte. Vad de tillför Uggla vet jag. Caaaaaash. Så det blir mera pengar ifrån STIM, hem till popens Joakim.
…är det emellertid roligt att Uggla blivit sommarkrönikör. En sorts blogg i veckodos. Abstinensen lindras för en stund.
…lutar det åt att det blir sex, sju konserter i sommar för min del. Lite lite, men man måste dessvärre jobba också.
…var det bästa på Peace and love Thåström. Och Hellström. Missa inte dem i sommar. För allt i världen!
…blir det Bruce på fredag och lördag. Och därför jävligt stressigt söderut från Sundsvall.
…får ni givetvis setlistan här snabbt som satan efter konserten på torsdag. Det är i varje fall målsättningen jag jobbar utifrån. Hur det ska gå till? Det vete fan. Men håll utkik!
Nej, det blir ingen liveskiva det här året heller. Och ingen live-DVD heller. Om nu någon hade trott det.
Om jag har belägg för mina påståenden? Nej, knappast. Men det är lika bra att ni får höra det redan nu. Så inte förhoppningarna blir så där höga igen. Så vi inte skenar iväg igen.
2002 gjorde Magnus 2000-talets hittills enda turné utan förband, och under avslutningskonserten i Linköping (enda konserten jag såg den sommaren), ropade han precis som på ‘Godkänd pirat live’ till publiken: “Jag ska bara säga en sak: Vi har gjort en skivinspelning i kväll!” Och så gick han av scenen. Och så hoppades vi stackars krakar på en liveskiva i ett helt år efteråt.
2005 kom ryktena igång tidigt. Uggla spelar in alla konserter i år. Det blir verkligen en liveskiva till hösten. Själv trissade jag upp förväntningarna rejält när jag fick höra att när Uggla gjort en dålig version av ‘Skandal bjutis’, som bara skulle spelas en kväll, så kastade han in den en kväll extra för att få den riktigt bra på tejperna. En riktigt fet liveskiva på gång alltså? Näe, framåt höstkanten stod det klart att det inte blev någon den här gången heller.
Men samtidigt har Uggla vidgat sina vyer och hittat på oväntade och mer eller mindre roliga sidoprojekt de senaste åren. KG-plattan, bloggen, melodifestivalen, Var fan är mitt band… Så kanske, kanske blir det en liveskivan ändå, den här gången. Jo, pyttsan.
För övrigt…
…testades inte “nästan 150″ eller “över 100″ musiker av Uggla och Hedström i Var fan är mitt band. Åtminstone inte av det som lagts upp på SVT.se att döma. Då är det 83, varken mer eller mindre. 28 bassister, 23 trummisar, 19 gitarrister, 10 keybordister, en pianist, en som lirade klaviatur och en på dragspel. 79 killar och fyra tjejer. Om jag inte räknat fel någonstans, vill säga. Nördigt vetande? Bara förnamnet.
…bjöd kvällens avsnitt inte på särskilt mycket humor, men var helt okej ändå. Lite mer musik från replokalen kunde man förstås ha önskat sig.
Ibland drabbas jag bara. Av Magnus Uggla.
Det brukar framförallt ske när det är dags för turné, och i något mindre utsträckning när det är dags för albumsläpp. Att jag helt enkelt blir sugen på att lyssna på Uggla igen. För det är jag, i sanningens namn, inte alltid. Från det jag var sju, åtta år tills jag fyllde 14 lyssnade jag i stort sett konstant på Ugglas musik. Sedan dess har det gått mer i vågor. Nu för tiden kan det gå nästan ett år utan att jag självmant sätter på en Ugglaplatta hemma. Från det att jag var på sista konserten på 05-turnén lyssnade jag inte, bortsett från magnifika KG-plattan, på Uggla överhuvudtaget förrän en sen februarinatt 2007 när jag av en ren slump kom på att ”fan, skulle inte ‘Livets teater’ sitta jävligt fint nu”. Och sedan lyssnade igenom Ugglas back catalogue fram och tillbaka de efterföljande tre veckorna. Och återupptäckte hur magnifikt det mesta av det är. Men nu har jag återigen haft en liten down, och inte lyssnat på Uggla överhuvudtaget sedan Stockholmsspelningen i december. Men nu tror jag faktiskt att det håller på att hända igen.
I dag var jag ute och sprang, vilket jag är ganska ofta nu när jag jagar formen, farten och beach -08 (vilket succesivt reviderats till mer realistiska beach -09). Hur som helst. När jag springer försöker jag alltid njuta av tystnaden, fågelsången och min egen allt mer ansträngda andhämtning. Men det där går oftast fel. Istället får jag en melodislinga i huvudet, och så kan jag helt enkelt inte sluta sjunga på den. Ibland något banalt när någon kompis plågat mig med rix fm. ”It’s time to be a big girl now, and big girls don’t cry” finns det någon låt som går. Och den jäveln har plågat mig under många löppass. Oftare är det dock trevligare musikstycken som pockar på uppmärksamheten. Under några veckor i höstas ”Du, du är, du är för fiiiiin” och sedan dess mestadels Mando Diao och Håkan. “Alla trodde att jag skulle förlora mig, med vilken runnaway som helst…”
Men så i dag drabbades jag. Redan på första varvet runt det alltför platta motionsspåret vid Nobel. ”Allting som jag vill kan jag göra…” började jag. Hejdade mig. Och började om med ”Jag har just flytta hemifrån”. Och sedan följde ”Skandal bjutis” på en gång. Och plötsligt var Uggla över mig igen. Nu sitter jag på jobbet och längtar till att få gå hem och slå på ‘Godkänd pirat live’. Kan det bli bättre?
För övrigt…
…är det grymt att forumet är igång igen på strixen.nu/forum. Gå dit och registrera dig på en gång!
…lyckades jag pricka in samtliga “finalister” i ‘Var fan är mitt band’ sånär som på keybordisten Mikael Ogenvall. Men det var väl å andra sidan ganska självklart vilka musiker som höll hyfsad klass.
…fixade jag festivalpasset till Peace & love i veckan. Och lagom till det bokade de Thåström. Fantastiskt.
Helsingborg 6 juli 2005. Dagen har varit kvav, stekhet. Kvällen mulen. Regnet drog förbi. Mörkret har lagt sig runt Sofiero Slott. Då ljuder ‘Magnuspassionen’ i högtalarna, och det fem man starka bandet kliver upp på scenen. Och drar, totalt oväntat för de tusentals personerna i publiken, igång ‘Flens rock’. Ett av mina finaste Ugglaminnen, och garanterad ståpäls. “Det svänger till om rocken i år…”
Det där med öppningslåt var något som debatterades en del på det nu nedlagda Ugglaforumet, och som inför en turné är ständigt aktuellt, spännande och roligt att spekulera i. En dröm som många på forumet närde var att en galet rockig version av ‘Två små primadonnor’ som öppningsnummer, och det vore förstås oslagbart fantastiskt.
Jag skulle annars kunna tänka mig ‘Stjärnluder’, som spelats väldigt sparsamt genom åren. På 2000-talet tror jag bara att den plockats fram någon enda gång under 02-turnén, om jag inte missminner mig helt.
Ösig, jävligt ösig, ska en öppningslåt i varje fall vara. ‘Åh vilken härlig dag’ i en riktigt rockrökarversion var öppningslåt i vintras, och den satt utmärkt. För övrigt en av två, tre favoriter från senaste plattan. ‘Varning på stan’ var öppningslåt -02, vilket i och för sig är rockigt men inte så oväntat och roligt. Njae, då skulle nog ‘Skandal Bjutis’, så som den framförs på ‘Godkänd pirat live’ funka bättre. ‘Stockholms heta nätter’ är jag också övertygad om att den skulle fungera.
Om sisådär 53 dagar. Ganska sent på kvällen. I ett förmodligen aningen kylslaget Sundsvall vet vi svaret. Och jag både hoppas och tror att vi blir överraskade. Positivt överraskade.
För övrigt…
…var kvällens ‘Var fan är mitt band’ det roligaste hittills. Höll på att skratta ihjäl mig under hela feng shui-delen, och framförallt när de började kånka sängen.
…börjar biljetterna tydligen ta slut till Peace and love, så det blir att fixa per omgående. Nej, ingen Uggla där, men en bättre uppvärmning inför sommaren strapatser kan man knappast tänka sig.
…kom filmen ‘Falsk som vatten’ tydligen på DVD i november. Hade jag missat helt. Blir att dra iväg en beställning per omgående. Inte bara en fantastisk roll för Uggla, utan också en riktigt bra svensk film.
…kan jag berätta att man blev en aning paff när Uggla, efter 25 spelningar med ‘Flens rock’, bytte öppningslåt till ‘Jazzgossen’ på sista konserten 2005. Roligt med variation, men ‘Flens rock’ är snäppet…rockigare.
“Gissa spårnumret” är en tävling som jag och en fellow nördvän som även han snöat in på Uggla brukar köra när vi träffas. Det är geekigt i en sällan skådad omfattningen. Leken går helt enkelt ut på att den ene säger ett spårnummer, alltså i stil med “spår fem 1993″, och då ska den andre svara vilken låt som ligger på spår fem på skivan som kom ut 1993. I det här fallet förstås ‘Trubaduren’. Alternativet är att den ene säger en låt och den andre svarar med spårnumret. Säg ‘Faderskapet’ och Thomas, som vi kan kalla honom, skriker “sex 1978″.
Våra gemensama vänner har endera fått lära sig att stå ut med detta oskick. Jag själv blir mest sur. Det visar sig nämligen nästan alltid att Thomas, som vi fortfarande kallar honom, alltid är bättre än mig. Vilket han dock allt som oftast är alldeles för ödmjuk för att erkänna.
När vi var i Helsingborg i vintras (för Ugglas andra konsert på turnén) tröttnade vi emellertid på detta nörderi. Då körde vi istället igång en, något om än litet, smartare och roligare lek. Det hela gick ut på att man skulle nämna karaktärer/personer som nämns i Ugglas låtar. En efter en. Och när någon till slut, efter mycket om och men, inte längre kunde komma på någon mer karaktär så hade den förlorat. Det här pågick i timmar, alltmedan vi förfestade, köade, väntade vid scenkanten. Vi käbblade om coverlåtarna skulle gälla. Om “ibsensk” i ‘Spott ut’ räcker för att Ibsen ska få vara en karaktär, och annat dito exceptionellt nördigt.
Vem som vann? Inte den blekaste. Jag tror att vi båda till slut tröttnade. Ungefär samtidigt. Men när sommarturnén tickar igång i Sundsvall lovar jag att jag ska vara redo att utmana Thomas, som vialltjämt kan kalla honom, igen.
För övrigt…
…har jag fixat boende för konserten i Sundsvall nu. Lånar en kompis lägenhet. Och därmed är
min väldigt stressiga julistart klappad och klar. Det blir Sundsvall den tredje. Göteborg/Bruce den fjärde. Och femte. Och eventuellt Kristianstad den åttonde. Det där sista beror på om Stoffe kan låna ut sin säng, och om jag får ledigt från jobbet.
…tycker jag att det skrivits lite väl lite om ‘Var fan är mitt band’ i kvällstidningarna. Förutom när Josef hoppade av har det knappt varit några “skandaler” som blåsts upp. Har SVT glömt bort att man måste sälja in news hos kvällstidsningsnöjesjournalisterna?
…är det återigen tyngdpunkt på bassisterna i kvällens program. Ska de hitta någon gemytlig norrlänning som är grym? Mest spännande låter följande rad på SVT.se: “Karina Nilsson 39 år - dragspelerska/krogshoware/administratör”. Hm.
…är torsdagen, bortsett från Uggla, dötrist på Gatufesten. Jag säger bara Gary Moore. Var det någon som somnade?
…såg jag att Håkan Hellström, Timo Räisänen och Hästpojken alla spelar på avslutningskvällen på Gatufesten. Eller ska vi kalla det för Göteborgskalaset?
Var fan är mitt band, lite i backspegeln. Har fortfarande inte kommit underfund med om programmet bara är fredagsunderhållning eller om Magnus verkligen ska plocka med några av de här musikerna på sin sommarturné. Det återstår förstås att se. Men något som, med all rätt, hamnar lite i bakgrunden när Uggla fäller “stora grova kommentarer snabbt” och är allmänt fantastiskt rolig är själva musikerletandet. Så här, på allmän begäran (eller nåt), kommer en uppdatering. Vilka ligger bäst till för att få vara med i bandet om programmet nu är på allvar?
Gitarrister:
Anders “Apan” Andersson. Var med i senaste programmet. “Över snittet”, blev betyget. Ligger trots det antagligen bäst till hittills.
Fredrik Stenberg. “Kanon” sa Magnus. Jobbar på Yamaha med gitarrer… Som så många andra musiker från andra programmet.
David Wilhelmsson. Killen som fick ett hemmahosbesök och kallades för toffel. Hyllades som gitarrist, men “kanske inte riktigt vad vi vill ha”…
Trummisar:
Kajsa Johansson. Har kanske störst chans med omdömmen som “klockren, ett fynd”. Frågetecken för konditionen. Men Magnus verkar vilja ha en tjej i bandet.
Emil Asbjörnsen. Också duktig trummis från andra programmet.
Jakob Bohlin. Raggades upp på sin skola i första programmet. “En ung lovande trummis” och “en grym talang” har sedan sjunkit till “vi får ha honom på lut”. Kanske lite väl tuff konkurrens bland trummisarna…
Basister:
Olle Häggberg. Trots att Per-Åke Örngren inte gillade honom tyckte Magnus och Martin att han var en “grym bassist”. Utan konkurrens bäst hittills.
Keybordister:
Johan Nordin. “Fantastisk keybordist” från senaste programmet.
Christpoher Nilson. Också grym keybordist, från andra programmet. “Jättebra, men han sjöng kanske inte så bra, han stämplade in”.
